Karin Bojs

Vinnare av Augustpriset 2015 och utnämnd till "Årets bok om svensk historia 2015" av Nättidningen Svensk Historia

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs bestämde sig för att släktforska på djupet och låta DNA-trådarna knyta ihop henne själv med forntidens människor. Hon läste studier, intervjuade forskare och reste i ett tiotal länder för att följa spåren bakåt. Sedan 1980-talet har DNA-tekniken genomgått en enastående utveckling. Den har revolutionerat såväl kriminalteknikers arbete som biologisk och medicinsk forskning, och har på senare år börjat bidra till ny kunskap inom arkeologi och historia. Till och med släktforskande privatpersoner har börjat använda DNA som verktyg. Med hjälp av små variationer i DNA-sekvensen går det numera att hitta kusiner, sysslingar och bryllingar, och även släktingar som levde för mycket länge sedan - under den senaste istiden och ännu längre tillbaka. Resultatet av Karin Bojs arbete blev en bok om hennes ursprung och hennes familj. Men också om oss andra. Vi är ju släkt. Någonstans, någon gång levde vår senaste gemensamma förmoder och förfader. DNA-trådarna knyter ihop oss alla.

Bästsäljaren Karin Bojs första deckare! Samma vecka som årets Nobelpristagare avslöjas hittas Doris träningskompis död. Doris är vikarie på en stor tidning och får i uppdrag att rapportera om Nobelprisen. Som vikarie måste hon leverera många klick på artiklarna, annars åker hon ut. Men Doris kan inte släppa väninnans död. Hon är övertygad om att det var mord, och hon är den enda som vill gräva i händelsen. Omgiven av forskare med stora egon, nya rön om schizofreni och kreativitet, en gåtfull systematränare, en hjälplös men genialisk bror och en fullständigt ouppfostrad labrador gör Doris vad hon kan för att hålla cheferna nöjda och ta reda på sanningen om väninnans död.

Mycket har hunnit hända inom DNA-forskningen sedan Karin Bojs skrev Augustprisvinnaren Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren (2015) och uppföljaren Svenskarna och deras fäder - de senaste 11 000 åren (2016).

Bland annat börjar forskare kunna urskilja hur vandringsmönstren har skilt sig åt för Europas fäder och mödrar.

En hel del, visar det sig.

Karin Bojs borrar i äldre påståenden om folkvandringar och könsroller, och visar vad den allra senaste vetenskapen kan säga.

Resan går från regnskogens schimpanser till Nordens sköldmör. Via bland annat neandertal-sex, de första hundarna, den första metallen, de första tama hästarna och ett 5000 år gammalt incestfall på Irland.

Mistä tulemme, keitä olemme ja mitä voimme oppia menneisyydestämme?

August-palkittu tietokirjailija Karin Bojs herättää esihistoriamme eloon mestarillisesti. Uudet tutkimusmetodit ovat paljastaneet paljon sellaista, mikä saa meidät kyseenalaistamaan aiemmat käsitykset kaukaisten esiäitiemme elämästä ja roolista eurooppalaisten yhteiskuntien muodostumisessa.

Uusimpaan DNA-tutkimukseen nojaten Karin Bojs etsii vastauksia kysymyksiin, jotka ovat nykyaikana relevantimpia ja kiinnostavampia kuin koskaan: Olivatko miehet ja naiset tasa-arvoisempia esihistoriallisessa Euroopassa kuin nykyisin? Mikä oli naisten rooli kansojen muuttoliikkeissä ja kulttuurien sekä yhteiskuntien muodostumisessa? Mitä todisteita on siitä, että patriarkaatti ei ole ihmiskunnan alkuperäinen - saati luonnon sanelema - asiaintila? Ja milloin siitä tuli vallitseva yhteiskuntajärjestelmä?

Omaan vangitsevaan tyyliinsä Karin Bojs yhdistää vankan tutkimustiedon viihdyttäviin tapahtumakuvauksiin vieden lukijan huikealle matkalle esiäitiemme historiaan ja eurooppalaisen ihmisen kehitysvaiheisiin.

" Kiehtova lukuelämys täynnä oivalluksen hetkiä." - Dagens Nyheter

Karin Bojs on yksi Ruotsin tunnetuimpia ja tunnustetuimpia tiedetoimittajia ja tietokirjailijoita. Hän työskenteli vuosia Dagens Nyheter -sanomalehden tiedetoimituksen toimituspäällikkönä. Karin Bojs on Tukholman yliopiston kunniatohtori, ja hän on saanut kirjoituksistaan lukuisia palkintoja. Karin Bojsin edellinen teos Homo europaeus - Eurooppalaisen ihmisen pitkä historia sai Ruotsin arvostetuimman kirjallisuuden alan tunnustuksen, August-palkinnon, vuoden 2015 parhaana tietokirjana. Siitä tuli myös kansainvälinen menestys ja se käännettiin 16 kielelle.